Så där, igår kväll fick min fina farmor somna in och åka till änglarna.

Tror på någotvis att det var skönast för henne eftersom att det blev som det blev.

Det var så att i måndags fick farmor en hjärnblödning och den var så stor så det gick inte att göra något åt. Men hon höll ändå ut i 5 dagar innan hon tog sitt sista andetag.

Så vila nu i frid farmor och ta hand om alla våra andra som är där.

Kommer aldrig glömma dig och jag är så glad att jag träffade dig några dagar innan det hemska hände.

Mitt minne kommer vara den friska farmor eftersom jag valde att inte åka upp till sjukhuset där hon låg. Det är mitt val och jag ångrar det inte. Kommer nog inte göra det heller och jag kommer stå för mitt val. 

Jag vet att det finns människor runt omkring mig som "anser" att jag borde ha åkt upp dit men det är mitt eget val och för min egen skulle som jag har valt att ha en frisk farmor in till det sista.

Hade otroligt svårt att somna inatt, även om det var väntat på något vis så var det ändå jobbigt att få höra. Sen började jag tänka på alla runt omkring som det drabbar och på fina farfar. Hans hela värld måste ha rasat när det här har hänt. Sen tänkte jag på faster och pappa, sen kom mina systrar och kusiner.

Sen blev jag på någotvis glad att mina barn är för små för att förstå. 

"mamma, ledsen på pappa?

-nej linus, mamma är ledsen för annat.

jaha, mamma ledsen på telefonen kanske, ja ledsen telefonen."

Sen var det inget mera än så för Linus.