Vi kan ju börja med att skriva att Linus har fått åka till barnkliniken. Ringde till vårdcentralen och berättade att han hade fått en stöt av en skarvsladd och fått brännsår på fingrarna. Han har lyckats förstöra en skarvsladd och skulle laga den utan att berätta något för mig så han har bränt sig rätt bra.

Vi spolade vatten och ringde Fredrik. Fredrik cyklade hem på någon sekund kändes det som och så vi ringde vårdcentralen för det var kortare kö dit än till sjukhusrådgivningen.

Vc ringde upp oss och så vi berättade vad som hade hänt och då sa hon vi pratade med att hon skulle ringa upp till barn för att höra med dem för det var så längesedan de hade haft hand om något sånt. 

De ringde upp oss efter en liten stund och sa att vi skulle åka upp till barnsjukhuset med honom för att kolla. Det var visst viktigt att man kollade upp lillhjärtat på honom och så.

Så nu är de där och Agnes och jag är här hemma och bara väntar, det är ingen hit att ta med sig en 1åring dit upp och vänta.

Från en sak till en annan, jag blir så jävla less på min familj. Att det alltid ska vara en massa skitsnack hit och dit och en jävla massa lögner och lite mera lögner för att försöka dölja de första lögnerna.

Varför inte bara vara ärlig och säga sakerna?

Den sista månaden har nog tagit det största priset i skitsnack och lögner än vad jag har varit med om. Fyfan säger jag.

Vet inte om jag ska skriva allt eller bara låta det vara?

Men jag vill att man ska vara ärlig och frågar jag någon då vill jag få ett ärligt svar faktiskt!!

Jag har aldrig sagt att jag är perfekt, skryter bara när jag själv vill och känner att jag faktiskt kan få göra det, vad jag slösar eller sparar mina pengar på är min och Fredriks ensak, det är vi som har tjänat ihop dem och sist men inte minst så umgås jag med vilka vänner jag vill och jag har faktiskt några väl valda vänner som jag anser är värdiga att ha som riktiga vänner. Känner att det är viktigare att ha några få nära vänner än många ytliga.

Visst, jag är inte så där super smal längre och det är väl så det kan bli emellanåt, men det är min ensak. 

Ni som pratar om mig och tycker att jag är så otrolig bra samtals ämne får gärna bjuda in mig till det också så kan ni prata om det öppet i stället för att gå bakom min rygg. Tyvärr kommer så många ikläm om ni går bakom ryggen.

Att blod är tjockare än vatten vet jag inte längre om jag kan hålla med om, vet inte hur länge jag orkar med detta.

Jag försvarar inte alltid mina släktingar, de gör saker och säger saker som får stå för dem och så är det helt enkelt. 

Blir inte på bättre humör heller för den här snön som ramlar ner!

Den här helgen har inte alls blivit som det var tänkt.

Vi har väl hunnit med mycket men det har varit stress och mera stress hela tiden.

Vi var ut till birsta och handlade lite, ut till matfors för att säga grattis till Mikaela, kolla lamporna till bilen, till kuben, lämna igen nyckel, låna bil, varit till tallnäs och grattat Sofia, varit ute och lekt i det kalla vädret.

Lätt sammanfattat var det iaf.

Just nu ligger Agnes och sover lite och Linus ligger på soffan med mitt täcke. Verkar inte som att det blir så mycket gjort än på ett tag. Blir säkert bättre efter lunch men det verkar lite som att vi alla har lite dålig dag idag. Men det får väl vara så ibland också. Tror barnen vaknade lite för tidigt för att de skulle ha varit på toppen humör. Linus kunde inte sova för hans pappa höll på att göra sig i ordnign för jobb och Agnes dag började med ett blöjbyte och det gjorde nog att hon itne kunde somna om.

Är så less på det mesta här hemma och allt sådant också.

Vet inte om Fredrik har stockholm onsdag-torsdag den här vecka så jag kan inte planera som jag vill heller. Det är så drygt när det här så här, men det blir bättre snart. Det är jag helt säker på och det har jag bestämt.

Tror det är dags att börja med lunchen och sedan tror jag att vi ska ta en städdag och kanske en inne dag tills Fredrik kommer hem. 

Skulle behöva åka och storhandla också, blir intressant och se om det blir av eller inte.