Bebisen är fortfarande sjukis, hon kräks fortfarande.

Jag ringde vetrinären idag och sa hur allting låg till. Jag fick två alternativ av dem, de ena var att jag ska komma upp med katten nu ikväll så skulle hon läggas in och få dropp och stanna där några dagar, och de andra är att jag ska åka upp och inhandla lite ersättning åt henne, lite vätska så hon börjar få i sig de och se om det hjälper.

Så jag ska tvångsmata henne över helgen och fungerar inte de så ska jag ringa på måndag morgon och så ska jag få en tid för henne att komma upp dit.

eftersom att katten fortfarande går och inte ser ut att ha tappat så mycket i vikt så tyckte vetrinären själv att jag skulle försöka tvångsmata henne hemma först och främst eftersom de är lättare för katten att återhämta sig hemma i sin egen miljö, och de var ju om jag orkade med själv att försöka trula på med henne.

och de är klart jag gör det, de är nästan mer jobbigare att se henne så sjuk och hon blir så liten nu. man får inte lämna henne ensammen i ett rum allt för länge för då jamar hon och vill att man ska komma tillbaka.

så hon ligger här i soffan bredvid mig igen nu och bara tittar på mig med slöa dimmiga ögon. känns så hemskt när jag börjar tänka tankar att hon kanske inte klarar sig igenom de här...

nu kommer fredrik snart hem och då ska vi hämta bil för att åka och handla till katten.