Grattis födelsedagen Nillan säger Linus och Agnes!

Jaha, vad händer idag? Ingen aning om jag ska vara helt ärlig. Ska väl dra till morsan en liten sväng sedan. Sedan har jag ingen aning, funderar på olika saker men får se vad grabbarna grus vill göra och vad de känner för. 

Jag är hemskt trött idag faktiskt, förstår inte varför jag har sovit så dåligt de senaste två nätterna. Har legat och funderar på många olika saker och när jag väl har somnat så har Agnes vaknat och ska äta eller bara ligger och surra eller nåt sånt. Har även kommit på att hon sover mycket sämre sen vi började med mera ersättning till henne än när jag bara ammad. Det är lite konstigt men antar att det kan vara så. 

Jag är så glad att jag har fått höra av någon fler att bebistiden inte är den bästa tiden. Tycker det är skönt att det bara inte är jag som tycker så, menar, Agnes har mest bara varit en klump som hänger fast vid mig, klumpen som ska äta, bytas på och bäras. Och någon gång mellan där så sover klumpen. När de blir lite äldre är det så mycket roligare, när man ser att de kan göra saker och någon gång där runt 1-2 år så blir det så mycket lättare och roligare. När de kan börja små prata är så skoj för då kan man helt plötsligt få ett svar tillbaka. På någotvis tycker  jag att Linus ålder är den bästa, det är så mycket påhitt och andra saker som händer så det underlättar allt.

Varför är det fel att inte tycka att den där "bebisbubblan" är det bästa?

Eller att man inte längtar tillbaka till att vara gravid? Och att man är glad att man slipper den där magen som bara gjorde en stor och tung? Att den alltid var ivägen så man knappt kunde ta på sig ett par strumpor och skor?

Eller att överhuvudtaget tycka att vara gravid var så speciellt som alla säger?

Nej tacka vet jag folk som kan vara ärliga och säga att de inte alls uppskattar det så mycket som man läser överallt! Att allt ska vara så underbart!

Jag är glad att jag har 2 barn nu och att det är en flicka och en pojke. Som jag känner just nu så vill jag seriöst inte ha något mera barn. Så jag är glad att jag har bestämt mig för att sätta in hormonspiralen så det inte blir några mera bebisar här på minst 5 år! Okej, om 10 år kanske jag känner att jag vill ha en bebis till men nej tack inte just nu. 

Det är på så många olika saker som gör att jag inte vill ha något mera barn, men jag ser lite längre fram. Jag vill ha råd att kunna ge dem allt som de vill ha utan att de ska vara bortskämda. 

Vill kunna ge dem mobiler hur som helst mer eller mindre. Eller kunna köpa den där moppen, betala körkortet åt dem och kanske till och med kunna köpa en lägenhet åt dem.

Eller bara kunna unna dem semester hur som helst.

Jag tänker inte bara ge dem vad som helst utan de måste faktiskt förtjäna sina saker men jag vill inte stå där och riva mig i håret fört att få ekonomin att gå ihop bara för det kommer en extra utgift.

jaha agnes vill ha mat