Igår skulle jag handla lite saker på Coop i Birsta. Går in och när vi är där inne så är det en kvinna runt 40-50 år som lägger krokben på Linus så han flyger in i tuggummiautomat. Han dundrar in med ansiktet i hörnet och kärringen sticker ut fort som fan ut därifrån utan att ens säga nåt. Jag ropar på henne för jag blir så förbannad för man kan väl be om ursäkt eller  iaf kolla hur det går när det smäller som fan när han ramlar.

Folk runt omkring stannar ju upp och tittar men inte hon.

Upptäcker att det bara rinner blod som fan och det enda jag tänker på är att nu sista framtanden utslagen. Bodil är med så hon var lite kyligare än mig just då och tar med Linus till toan för att skölja munnen. Ordnar papper och jag ringer mamma och rådfrågar för Bodil och jag var osäker på vad vi skulle göra. Mamma säger vi ska åka till akuten så det var bara att ringa Fredrik så han möter oss där.

Uppe på akuten får vi träffa 2 sjuksystrar, en manlig och en kvinnlig. Jätte snälla och trevliga som bara den! Linus får låna en ficklampa att leka med. Det bestäms att det ska limmas eller sys något stygn.

Sen iväg till rummet med läkarna och där det ska göras, där blir Linus  så otroligt ledsen och inte alls medgörlig så då bestämmer vi att vi ska låta det vara och avvakta lite och se om det kan sluta blöda själv. Och blir det ett ärr som han inte kommer tycka om  när han är större så får läkarna korrigera det då ist. Ska inte skrämma sönder lillpojken med sjukhuset när han är så här liten. Det räcker med allt vi har gjort där uppe redan. (=

Det som är lite komiskt i det hela är att när vi skulle gå till bilen ifrån Coop så var Linus så hemskt ledsen och i bilen kommer vi på varför. Han var så ledsen över kakorna som vi skulle köpa. Så jag fick säga att vi ska köpa kakor sen när pappa är hemma. Då slutade han och gråta så Bodil fick torka lite blod som rann överallt och så.

Idag har han fläskläppen nr 1 och sprucken läpp men det blöder inte och han verkar inte ha så där superont mer än när man tvättar lite där och rör där. Så det är skönt!!

Idag ska vi upp till mamma och säga hej då till Sofia. Imorgon sticker hon till tunisien i 1,5 år. Skitunge säger jag bara!!