Igår hittade vi inte Linus älskade nalle. Hans Pelle var spårlöst försvunnen och vi hade ju inte hittat den kvällen innan heller. Sökte för fullt, Bodil och mamma hjälpte mig att söka efter hans kanin. Saken är den att den är rätt stor och den är blåvitrandig så det är ingen man brukar missa heller.

Sökte verkligen överallt och hade ingen aning vart han var, vi misstänkte att Pelle har ramlat ut ur bilen när de var iväg lite överallt. Och eftersom att Linus ska klättra ur och i bilen själv så är det inte helt osannolikt att det skulle ha varit så.

Men när Fredrik hade kommit hem från Stockholm så var vi på väg att åka och köpa en ny nere på Polarn och Pyret för att hoppas på att man kunde dra en vals åt Linus att Pelle fick tävttas och så kanske han blev lite annorlunda men ändå kunna acceptera den.

När vi går ut till bilen och då går Fredrik runt bilen och jag tror att han tänkter sätta sig på passargerarsidan och jag sa ju att jag inte ville köra. Då öppnar han bakdörren vid Linus stol och tar fram sparkskyddet och plockar upp Peller!

Sen vi köpte sparkskyddet för något år sedan har vi aldrig lagt något bakom och speciellt inte så långt ner!

Fredrik kom på när vi kom till bilen att han hade lagt något där bakom och tur att Pelle kom till rätta igen!!!

Linus blev överlycklig när vi fann hans närmaste vän, hans älskade pelle.

Han pussade Pelle flera gånger och kramade honom hårt och sa: Pelle, min älskade Pelle, min Pelle.

Lyckan var gjord att se sån glädje och kärlek!!