Var ju till barnmorskan igår, när jag kom dit så fick jag gå in och lämna urinprovet, stick i fingret och ta blodtrycket på engång.

Det var dessutom Annicka som tog det så undertiden alla prover togs så pratade vi om att hon hade blivit farmor och att Andreas och Maris lille pojke var exakt kopia av när Andreas var bebis så jag tror  allt att hon var lite stolt. (=

Så pratade vi lite om Linus och den nya bebisen och sen så fick jag gå till Katarina. Kom in där på engång och vi pratar lite och så där, mäter magen. Katarina tyckte som mig, att magen har börjat sjunka och att den har växt också. Hon känner och klämmer och huvudet är neråt, lite längre ner än sist. Jag får också känna på lillhuvudet som är ruckbart! Det var nästan lite snuskigt, nog för att man känner barnet annars, men när jag fick ha mina händer under hennes och känna allt så blev det riktigt hemskt! :P

Lyssnar på lillhjärtat och det låg på 138 och gick upp lite till 143 när hon bökade på magen så det var bra!

Sen mäter vi magen, sfmåttet ligger nu på 37 cm. Växt alltså ännu mera sen sist, behöver jag ens nämna nåt?

Jag får sätta mig upp och så tar hon om mitt blodtryck eftersom det första visade på 132/92. Och det var visst alldeles för högt. Men då visar det mindre, iaf under trycket. Sedan börjar vi prata om att jag har så ont i magen och jag visar vart och så där.

Sen så kollar hon i min journal och skriver en massa, skriver också att vi ska prata om ett till ultraljud nästa gång jag ska dit?!?!? VARFÖR??

Och det sista hon säger när vi har pratat klart är att vi ska gå och ta lite blod ur armen, så när jag sitter där så kommer hon och tar 2 rör och skickar iväg dem för att hon vill kolla om det är havandeskapsförgiftning.

Så nu måste jag vänta på svaret och så ringer hon mig så fort de har kommit. Så det är som det är just nu, jag ska bara fortsätta att vila och ta det lugnt och försöka slappna av. Det är ju lätt? :D

Nu ska jag försöka få Linus att lägga sig på soffan med mig och titta lite på bolibompa!